onsdag, november 07, 2007

Elektiva fall...

Ett sånt är jag, har jag för mig i alla fall och jag behandlas konservativt, tjusigt va, det ska man egentligen vara glad över... Det man kommer att göra är att man kommer att kalla mig årligen på ny magnetröntgen för att se om tumören växer, vilket den nu har visat att den gör därför kommer jag att få fortsätta med magnetröntgenundersökningar. Om jag inte får besvärande neurologiska symptom eller om den slutar att växa eller att den håller sig under ett visst mått i diameter så kommer man inget att göra.

Skulle den sluta att växa så kan jag efter en viss period till och med bli friskförklarad. Det som är frustrerande är att de inte riktigt vill tala om för mig vad de ska göra om den växer sig för stor. Det enda jag vet är att den sitter på ett för dem kinkigt ställe och att det skulle kunna resultera i skador på mig om de måste ta bort den men de vet inte det, de vill heller inte riktigt säga vilken typ av skador... Någon säger att jag riskerar att bli en grönsak andra viftar bort det hela som en bagatell och jag står där någonstans mitt i mellan och undrar. Som jag så ofta tycks göra:)

Så om den växer i den takt som den nu har gjort så innebär det att om tio till femton år skulle den ha uppnått den storlek som säger att nu måste något göras, ser man det på det sättet så behöver jag ju egentligen inte börja att oroa mig förrän om cirkus tio år:) Det är vanligt (nu är ju hjärntumörer inte så vanliga då men bland de hjärntumörer som ändå finns då) med den typ av hjärntumör de tror att det är, att den ofta drabbar kvinnor mellan 50-55 år med symptom/besvär och att det är då man gör något åt dem. I mitt fall fick man nys om denna under en utredning av menieren, annars skulle man inget ha vetat och vilket som hade varit bäst, vetskap eller ovetskap, det vet jag faktiskt inte... Men så sällan jag tar mig till läkare så kanske det är bäst att veta, jag hade förmodligen inte gått till läkare på egen maskin:))

Jag tror att jag ville så gärna höra att den inte växer alls... Det var det svaret jag ville ha och det är därför jag är lite tjurig... Mer än så är det inte!

Jag hoppas att alla har en riktigt bra dag!

26 kommentarer:

Elisabeth sa...

Godmorgon min vän..!

"Gilla läget"...är bra! Men svårt! Att vara lite tjurig.. är också bra! Kanske mindre svårt, men förståeligt!
Man blir bara så less på sjudom och eländes elände emellanåt - vem kom på den ointelligenta idén med sjukdomar? Och att det ofta drabbar de vackraste människor!
Man kunde väl få födas.. leva.. och sen dö när det vore så dags? Varför måste man blanda in sjukdomar som någon slags trist livskompott mitt i ?
Nja, antagligen så kommer de frågorna aldrig att få några vettiga svar... men jag hoppas iallafall för nu, att du får en dag med mycket solsken, lite snurr.. och massor av närhet från familjen!

Ha det gott.. vännen!

Kram..

Lady Starlight sa...

Läser och tänker på dig. Hoppas du får en bra dag, tjurig eller inte.

Varma kramar till dig. Var rädd om dig.

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Elisabeth: Jag håller med dig, sjukdomar borde vara förbjudna:)
Stora kramar till dig min vän, jag läser och ser men räcker inte till så mycket mer just nu... Kram!!!

Lady Starlight: Tack vännen! Jag såg att det var en del oro hos dig, jag tycker att det är så synd... Kram!

Anonym sa...

Svar på min blogg:

Tack!

Men vännen inte behöver du be om ursäkt..
Blir bara glad om någon ger sin reflektion på det jag skriver..

Jag kan bara hålla med dig i det du säger..

“Om människan kunde för ett ögonblick se på livet, dess allvar, roligheter, trivialiteter och ja, allt,
med samma perspektiv som många av dem jag kommit i kontakt med
så tror jag att de skulle få en otrolig kunskap i mycket.”

Så sant!!

Ja jag går med stolt huvud med min Sessa :D

Tack ännu en gång för dina ord!

Kram!

Anonym sa...

Hej vännen...

Jag läser och vet fortfarande inte riktigt vad jag ska skriva...Men när du skriver att dom inte vill säga hur dom ska behandla den om den växer osv får mig att tänka på ett annat sätt. Kan det inte vara så att dom inte riktigt vet, ist för att ge dig förhoppningar kan ju skada dig mer än att leva i ovisshet...Låter kanske konstigt men jag kan inte tänka mig att dom håller saker hemligt för dig. Dom brukar vara väldigt snabba med att berätta dåliga nyheter och även riskerna med det, men som jag förstår det så har dom inte sagt annat än att den har växt.

Du finns i mina tankar, så va du hur tjurig du bara kan.

Kramar om

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Kärleksdravel: Nej, det har du helt rätt i, inte håller de något hemligt inte, det får de inte...

Det är mer att jag har fått lite olika besked utifrån olika ståndpunkter och det kan vara förvirrande ibland, som du vet:)

Just nu kommer de inte att göra något, det gör man när man måste för att man inte vill bråka därinne för mycket...

Det kommer att bli bra så småningom och vet du, nästa år kanske den inte har växt något alls:))

Kram på dig vännen!

Dubbelörn sa...

Du har rätt inställning, du har ju inte så många andra val än att bryta ihop o sedan gå vidare... dvs gilla läget.

Livet är sh*t ibland o däremellan så kan vi försöka fylla den med innhåll o glädje. Hoppas så att du kan gå vidare snart o leva här o nu, som jag vet att du gör.

Varmaste kramen till dig idag

Anonym sa...

Jag önskar att du kunde fått det svar du ville ha....men nu fick du inte det och då är det som du säger bara att gilla läget.
Vad har man annars för alternativ...ja man kan ju helt enkelt gå och gräva ner sig.
För mig är det inget alternativ och jag hoppas och tror att det inte är det för dig heller.
Då återstår att lära sig leva med "skiten" (ursäkta språket)och det är inte lätt men det går.
Man får försköka göra det bästa av det man har och hitta nya vägar när de gamla inte fungerar längre.
Tjura du så länge du behöver men
jag vet att du är en sån som tänker som jag....att det är bara att bita ihop och komma igen.
Ha en mysig dag...hoppas du hittar på nått kul.=)
Kramilikram vännen!

Ha en mysig dag vännen...hoppas du hittar på något skoj

Thomas sa...

Vännen...

Så glad att jag fick dig att le lite... mitt i all bedrövelse...

Har som sagt jobbat i den "där världen" så jag känner mer än väl igen det du skriver om och hur du känner... jag önskar att jag kunde ge dig tillförsikt, men jag tror och hoppas att det kommer lösa sig.

Jag jobbade mycket med patienter med tumörer (både godartade och mindre godartade) på den tiden och jag vet att de som jobbar med sånt här är väldigt duktiga... än mer idag givetvis.

Jag tänker på dig och vill verkligen du ska känna omtanken och att jag, och många med mig, finns här för dig.

Mina allra varmaste hälsningar, Tierra

Anonym sa...

rrdfjctJag håller tummarna att den inte växer något mer. Jag vet bara inte hur jag ska få dig att sluta fundera på det.
Brorsans dotter opererade sig förra året(hon är 18 år nu). Hennes tumör satt inkapslad mellan tinningen och hjärnan. Efter hennes operation så blev hon fumlig, hade svårt att skriva och prata i rätt ordning. Dessutom var balansen ostadig ett tag efter.
Nu är hon återställd och har åter igen tagit upp skolstudierna.Vill börja övningsköra =)
Jag ville bara tala om det så att du får lite positiva tankar.
Hoppas din dag blir bra och att du slipper alla besvär och bekymmer.
Kram kram

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Dubbelörnen och Helena: Tack! Det vet ni rätt i!!! Jag kommer!!! När jag har tjurat lite:)))

Kram

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Tierra: Tack, vännen! Jag känner det! Visst har de blivit så mycket mer duktiga och allt går framåt och det behöver inte ens vara så att jag någonsin kommer att störas av den så... Jag kommer igen, så småningom:))

Annelie: Så skönt att det gick bra för henne!!! Så ung så vore det förfärligt om det inte hade gjort det men det vi ju oxå att det inte alltid gör ens för de som är unga...

Jag har fått lite dåligt med information men jag har för mig att anledningen till varför man inte vill göra något om man inte måste är för att den sitter nära hjärnstammen på ett eller annat sätt och synen. Det blir nog bra med tiden, jag tjurar lite just nu bara:))

Stor kram på dig vännen som har varit väldigt sysselsatt nu en tid:)!!!

Anonym sa...

Jag kan inte låta bli att undra om inte din yrsel och dina susningar räknas som besvärliga neurologiska symtom?
Jag förstår mycket väl att du vill veta. Ovisshet är inte bra alls.
Jag tänker på dig MASSOR!!! Kramar...

Ananasens sa...

Tycker det borde räckt med en av sjukdomarna för dig. Men livet är inte alltid rättvist.

Skickar massor av kramar!

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Gisan: Tack vännen! Nej, yrseln, balansen och hörseln hör till menieres sjukdom, som jag har, tyvärr...

Kram

Ananasens: Jag håller med dig, det borde kunna räcka med en:)

Kram

Ella sa...

Det här med att få olika besked från olika håll är minst sagt frustrerande. Vem ska man lita på?
Hur ska man som en helt vanlig människa egentligen ha kunskapen att besluta vem som har mest rätt?

Jag skulle nog tycka att det vore rätt skönt att inte behöva veta, inte om tidsperspektivet är tio år. Jag vet att det inte är en tröst just nu och att det är svårt att tänka på det men... det hinner hända en hel del på de åren. Medicinskt. Utvecklingen går framåt och du har tiden för dig.

Sedan är det en helt annan sak vad man faktiskt känner... och jag tycker att det är tillåtet att känna när man är besviken...

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Ella: Håller med det är frustrerande!!!

Nej, jag förstår hur du menar om att veta eller inte men det som är bra med att veta är ju att om den får för sig att växa fortare, vilket kan hända, eller sluta växa, vilket oxå kan hända så... Tidsperspektivet tio år är ju bara om den har växt i denna takt hela tiden och tänker fortsätta så, vilket man aldrig kan veta, på gott och på ont!!!

Tussegumman sa...

Vi får hoppas att den inte fortsätter växa utan att den avstannar! Bara detta att man vet är lättare så att man vet hur man skall förhålla sig! Riktiga besked önskar man också få! Jag önskar dig allt gott och jag vet att du tar dig igenom det här! Ha det gott min vän/Kram Tussegumman

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Tussegumman: Tack, vännen!

Hoppas gör man alltid och visst kommer det här att gå... Allt går, nästan men hoppas måste man i alla fall!!!

Kramar

Hannele på Hisingen sa...

ovetska är alltid jobbigt

Anonym sa...

God morgon Vännen! Jag hoppas att du får en så bra torsdag du bara kan. Gnäll om det behövs, promenera om det funkar. Du finns i mina tankar. Varmaste kramar...

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Hannele: Ja, så är det och det spelar ingen roll om tidsperspektiv eller annat:)

Gisan: Tack, vännen, ska berätta lite i nästa inlägg:))

Kram

Anonym sa...

Jag hoppas du får en riktigt bra dag idag. Tänker på dig vet du.

Kramar och värme till dig.

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Lady Starlight: Tack vännen! Det känns bättre idag, bara ryggen släpper oxå:)

Kram

Ella sa...

Maria
Jag vet vännen, tidsperspektiv är... inte alltid pålitliga mått... Mer än så ska jag nog inte skriva.

Gnällspikar och livsflanörer sa...

Ella: Mmm, jag tror att både du och jag har viss erfarenhet av det... Så... Vi tänker på annat, tycker jag!

Kramen!