Igår var det kallt, regnigt och allmänt urrigt men idag verkar det kunna bli en fin dag, hoppas vi! Idag ska jag om jag står upp måla det sista på husgrunden, det är lagom höjd på det hela:) Maken har kommit igång med plattläggning på uteplatsen men tycks ha dragit öronen åt sig en aning om huruvida han kommer att hinna med infarten eller ej i år, jag tror nog att det kommer att gå om han bara släpper på måstedelen... Det är ju långt kvar innan man går in till inomhusarbeten igen. Dock måste jag jaga rätt på grinden vi har beställt, vi kan inte göra något åt infarten eller nedanför entren förräns vi har fått den nya grinden på plats.
För att kunna måla huset så fick vi tag i en byggställning relativt billigt, den går oxå att använda inomhus och det är bra för trapphuset har inte blivit gjort jus på grund av att jag inte luskat ut hur i herran jag ska komma ända dit upp... Så i höst/vinter blir äntligen hela huset färdigtapetserat. Ska ta lite foton sen på trappen och huset.
Jag har inte fått någon respons på huruvida foton och kommentarer ska försvinna efter en viss tid här på blogspot så jag får nog luska vidare på det. Det känns trist att alla inlägg med bilder sen tidigare saknar sina bilder och kommentarerna tycker jag är roligt att ha kvar. Jag har kollat inställningar med ser inte något alternativ där för just det. Jaja, kanske löser det så småningom.
Hoppas att alla har det bra och får en skön soldag idag!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
"Släppa på måstedelen".... inte helt enkelt! Jag läste någonstans att man skulle byta ut ordet måste mot ordet vill... att det på något märkligt sätt skulle gå lättare att utföra alla måsten då!
Men jag har då inte märkt någon skillnad... jag MÅSTE lika mycket ändå... fast jag inte vill!
Varmaste kramen... från ett Umeå som alltmer börjar dra sig åt hösthållet, tycker jag!
Vad härligt att du hittat en lösning :) men du får ta det lite lungt med dig så du inte ramlar ihop :) varma kramar
Jag brukar titta in här lite nu och då... bara för att se om du skrivit någe.
Tänker ofta på dig. Jo, det gör jag... du vet, som jag har sagt förut... dina ord har burit mig mycket genom åren... och sen så, ditt guldströssel... det är för alltid något jag förknippar bara med dig!
Hoppas iallafall att du har det bra... att yrsla är åt rätt håll... att familjen mår bra... och att livet är snällt mot dig, min vän.
Många varma kramar... med ett alldeles speciellt guldströssel i. Det är det där strösslet som heter vänskap...
Skicka en kommentar